Skrivet av: Anders | oktober 2, 2010

Chang’e 2 är på väg till månen!

Kineserna lyckades, månsonden Chang’e 2 är på väg. Tidigare idag tryckte man på den röda startknappen och motorerna på ”Långa Marschen” startade.

Jag gillar trenden. Mars har i många år haft flera satelliter och ett tag tre aktiva robotar på marken. Men nu får vi åter mer än en satellit som kretsar även runt månen. Och när japanernas Venus-sond Akatsuki anländer i december får vi troligen två satelliter där med. Summa summarum, idag cirklar följande farkoster runt främmande världar:

Med lite tur kan vi om ett år lägga de här till listan:

I ärlighetens namn ska sägas att Dawn och Messenger är många gånger mer intressanta än Chang’e 2 eftersom Merkurius och asteroiden Vesta är så mycket mindre utforskade. Det jag gillar med Chang’e är att den bidrar till att gör rymden till rutin. Fraser Cain på Universe Today brukar säga att vi lever i astronomins guldålder. Aldrig tidigare har vi haft så många instrument som levererar så mycket data.

Ta bara det här guldkornet som exempel:

Det är Saturnus måne Enceladus fotograferad från Cassini med jetstrålar från sydpolen. Avståndet var 617000 km när bilden togs. Skeptikern och astronomen Phil Plait blev misstänksam när han såg bilden och trodde den var ett montage. Anledningen var att jetstrålarna är väldigt ljussvaga medan månen ser ut att vara en fullmåne, dvs solbelyst. Men så är inte fallet, ljuset på månen kommer inte direkt från solen utan från Saturnus och därmed kan ljuset från månen undvika att dränka ljuset från jetstrålarna. De senare är däremot solbelysta.

Gliese 581g – en ny Jord?

Mer på temat roliga trender. Ingen kan vid det här laget ha undgått att man funnit ”en ny jord”. Har ni missat det så läs vilken blogg som helst, t ex: Gliese 581g: mest beboeliga planeten hittills. Det man funnit är alltså en planet som är liten nog att inte vara en gasplanet i stil med Uranus och som ligger i den ”beboliga zonen” där det kan finnas rinnande vatten. Dvs inte för nära solen som Venus så vattnet kokar bort eller för långt bort som Mars så det fryser till is. Det här är i sig kanonskoj och kanske årets största rymdnyhet.  Att man hittat den bara 20 ljusår bort gör inte saken sämre, för finns det en så nära så finns de nog överallt. Vintergatan är 100 000 ljusår stor och bara 80-talet stjärnsystem ligger närmare oss än Gliese 581. Forskarna gissar att det finns miljarder av dem i vår galax. Det har man länge anat, men veckans upptäckt gör det mer troligt.

Några ord om namnet på planeten.  Det är inte planeten som heter Gliese och det är inte stjärnan eller ens stjärnbilden som gör det. Gliese är istället namnet på forskaren som år 1957 numrerade de 965 av de närmaste stjärnorna. Så stjärnan, en röd dvärg betydligt mindre än vår sol, betecknas Gliese 581 eller GJ 581. När man hittar exoplaneter så får de stjärnans beteckning plus en bokstav. Man börjar på b för att visa att det är systemets andra kända medlem. Den första upptäckta planeten runt Gliese 581 heter då Gliese 581 b och g-planeten är då den 6:e planeten man upptäckt i systemet. b, c, d och e var kända sen tidigare. De är med i ett diagram jag visade i mitt blogginlägg om HD 10180 medan f och g-planeterna är nya för veckan.

En exoplanetforskare som verkligen gått och väntat på den här planeten är Greg Lauglin. I blogginlägget Bode’s Law skriver han att han knappast kan vara ensam om att förvänta sig en jordlik planet mellan  Gliese 581 c och Gliese 581 d. Och nu har man hittat den.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: